Anders Borg dödar järnvägen

Tåg 273: 10 min sent. Kaffeautomat ur funktion.
Tåg 534: 112 min sent. Tog 238 i stället. Kom fram 71 min sent.

Alliansen och Anders Borg dödar vår järnväg. Man ska skära ner på underhållet av spåren med 700 miljoner kronor.
Vem som helst kan se att det istället är en ökning av anslagen som behövs. En kraftig ökning. Särskilt i dessa dagar av kraftiga trafikstörningar är det uppenbart.
Ett renhårigt agerande av Anders Borg vore att gå ut öppet och deklarera -Järnvägar ska vi inte ha. De kostar för mycket. Vi fasar ut dem på tio år.

Istället är det en smygavveckling som nu pågår. De Nya Moderaterna skulle aldrig få behålla regeringsmakten om de gick ut med ett sånt budskap. Förmodligen skulle de inte få sina allianspartners med på det heller.
Nej, bäst är att ligga lågt för att kunna genomföra det här. Tillsätta en utredning, som man sedan ändå ignorerar. Och de flesta bryr sig nog inte om järnvägen ändå, förrän den är borta.
Ty, att sänka anslagen kraftigt i det läge som vi har nu - en tågtrafik som går på knäna pga en nedsliten infrastruktur - är lika med att döma järnvägen till döden.

Tillräckligt många...

Tillräckligt många var tillräckligt nöjda med de extra hundralapparna i plånboken. Så kan man kanske sammanfatta Alliansens seger i gårdagens val till Riksdagen. Man ska inte heller bortse ifrån att västvärlden haft en ekonomisk kris under den gångna mandatperioden, och att regeringen lyckats ta Sverige relativt torrskodd ur den, om man ser till den typen av ekonomiska siffror.
Vad man glömmer bort i ett sådant resonemang är naturligtvis de som fått betala ett högt pris för genomförandet av alla dessa ekonomiska åtgärder. De gamla, de sjuka, de arbetslösa, de som arbetar och inte har råd med a-kasseavgiften, de unga bostadslösa, etc. Plus de som åker tåg, förstås.
Hur kommer det sig då att så lite uppmärksamhet givits åt den sidan av sanningen?

• Är det oppositionens tre partier som haft en dålig valstrategi?

• Har Alliansen skickligt lyckats styra bort fokus från de heta frågorna?

• Har media, med DN, SvD och Expressen, skickligt och försåtligt lyckats styra fokus precis i den riktning som passar blågrönt?

Jag tror på en kombination av de tre. I det tredje fallet, medierna, har vi ett demokratiskt problem. När en så stor del av pressen väger över tungt åt höger, blir förutsättningarna ojämlika och orättvisa för de båda blocken. Den blå sidan har ett gigantiskt försprång redan från start. Hur kommer vi tillrätta med det? Oddsen är dåliga.

Sverigedemokraterna må ha en kärna av gamla och nya nazister, men jag vägrar tro att 5,7 procent av de röstande i riksdagsvalet skulle vara nazister eller ens rasister.
Här har vi åter igen ett demokratiskt problem. I Sverige är vi inte vana vid att på hemmaplan behöva stå upp för och argumentera för alla människors lika värde. Vi har ofta alltför få och vaga argument till hands när vi konfronteras med såväl främlingsfientlighet som kritik av invandringspolitiken. Detta beror förmodligen på den relativa avsaknaden av debatt i media. Var och en av oss måste tänka efter varför det är rätt att ta emot så många flyktingar och andra invandrare som vi gör i det här landet, och övertygande kunna argumentera varför invandring är bra för Sverige och önskvärt, även oaktat den etiska dimensionen av det. Vi måste kunna peka på siffror, statistik och forskning till stöd för våra påståenden. Därvidlag behöver vi givetvis hjälp av media och politiker.
Att försöka tiga ihjäl är ingen effektiv väg - än mindre en anständig väg, demokratiskt sett. De "vanliga människor" som sett en röst på (sd) som det bästa alternativet, måste få känna att deras val betyder något, för nog är väl allas röster lika mycket värda i ett demokratiskt system?
De som så att säga röstat på fel parti, måste på ett övertygande sätt bli överbevisade om att det finns en annan och bättre väg att gå. Uppenbarligen har de etablerade partierna misslyckats med detta i sin flykting-, invandrings- och integrationspolitik. Hur kommer vi tillrätta med det på ett effektivt, anständigt, humant och demokratiskt vis? Jo, börja argumentera för asyl-, invandrings- och integrationspolitiken, nu!

(Märk väl, om nu nån skulle tveka: jag sympatiserar INTE med SD!)
[Texten uppdaterad 2010-09-20 kl 16.43]

Rösta för de utförsäkrade

Du som har tänkt rösta på Alliansen den 19 september, eller kanske redan har förtidsröstat på dem: skulle det kunna vara så att du är alltför nöjd med de extra hundralapparna som du fått i plånboken under de senaste fyra åren? Tillräckligt nöjd för att ignorera de som du profiterar på genom att ge ditt stöd till skattesänkarna.
Solidaritet är inte längre ett modeord. Jag har knappast hört det uttalas i den här valrörelsen. Som om det skulle ge dålig karma att säga det. Men är det inte just solidariteten som gör oss till människor?

De 35 000 människor i Sverige, som utförsäkrats från sjukförsäkringen under alliansregeringen, är för mig tillräckligt skäl för att rösta rödgrönt i morgon.
Det finns förstås också andra frågor. Med raketfart har Reinfeldt och hans kollegor genomfört sina reformer "för jobben". Resultatet ser vi redan nu, om vi öppnar ögonen. Det allmänna säljs ut till privata intressen i en rasande takt, våra järnvägar förfaller, a-kassan har blivit så dyr att många måste gå ur. Kort sagt: välfärden rinner oss ur händerna, i ett tempo där vi knappt hinner märka vad som hänt.
Men, frågan om de som utförsäkras tycker jag är så tydlig och så upprörande att den ensam borde fälla regeringen. Titta inte i din egen plånbok, utan se hur de svagaste i samhället konsekvent har schikanerats. Det är solidaritet vi behöver nu, och den här gången känns det i hela kroppen vad det ordet betyder.
Så, rösta rödgrönt i morgon, och om du redan har förtidsröstat, på fel parti, så kan du ångra dig! I din vallokal väntar nämligen dina valkuvert och ditt röstkort på dig på valdagen. Legitimera dig så kan du göra om ditt val!