Tåg 10523: Fel på korglutningen.
Tåg 10068: 28 min sent.
Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd svarade igår kväll i DN:s nätupplaga på debattartikeln från i förrgår.
Elmsäter-Svärd har rätt i att regeringen under förra mandatperioden höjde anslagen till drift och underhåll av järnvägen. Vad hon som vanligt inte talar om är att den nya regeringen Reinfeldt i november 2010 sänkte anslagen kraftigt, närmare bestämt med 70 procent. Varför tiga om något så för sammanhanget väsentligt? Förvandlas halvsanningar till sanning om man upprepar dem tillräckligt ofta?
Regeringen har ungefär samtidigt aviserat kraftiga höjningar av de s k banavgifter som operatörerna betalar för att få köra tåg på spåren. De avgifterna ska på några års sikt fyrdubblas. Tanken verkar vara att banavgifterna ska kompensera för de 70-procentiga nedskärningarna. Detta blir då ett sätt att med bibehållet järnvägsunderhåll kunna fortsätta sänka inkomstskatterna. Kostnaden tas ju i förlängningen ut på resenärerna i stället för av skattemedel.
Men hur rimmar det med Arbetslinjen? Blir det ännu dyrare att ta tåget har åtminstone jag inte råd att jobba på annan ort längre. Redan nu kostar det 40.000 om året att pendla.
Och hur rimmar det med Nya Moderaternas Nya miljöprofil? Fråga Arkelsten. De arbetspendlare som mot alla odds fortsätter, tvingas ta bilen istället för tåget. Redan idag väljer ungefär hälften av alla kollegor bil, eftersom tåget blivit för dyrt.
Är det det samhället vi vill ha? Inte jag i alla fall.
Läs även andra bloggares åsikter om Järnväg, Järnvägstrafik, Järnvägsproblem, Tågtrafik, Tåg, Tågproblem, SJ, Trafikverket, Avreglering, Kollektivtrafik, Privatisering, Samhälle, Politik
Visar inlägg med etikett Fredrik Reinfeldt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Fredrik Reinfeldt. Visa alla inlägg
torsdag 31 mars 2011
onsdag 26 januari 2011
Frågor till Reinfeldt
Apropå telefonväkteriet med statsminister Reinfeldt i Studio Ett i P1 idag klockan 16 - 17.45.
Jag skickar in tre frågor om järnvägen:
[tillägg 26/1 2011]
Min kommentar på webben:
Sanslös järnvägspolitik.
Tågtrafiken går på knäna efter årtionden av eftersatt underhåll. I det läget går regeringen och sänker anslagen till spårunderhåll med 700 miljoner per år, vilket är en 60-procentig sänkning. Ett provocerande och upprörande beslut, inte minst för oss pendlare!
Kanske är tanken att kommande höjda banavgifter ska täcka upp. Läs: resenärerna ska betala en allt större andel av spårunderhållet.
Men, var hamnar vi då? Redan idag väljer en stor del av pendlarkollektivet att ta bilen i stället för tåget pga priset. Att pendla Stockholm-Norrköping kostar t ex 40 000 kr om året.
Slutsats: får vi någonsin en välfungerande järnväg, kommer vanligt folk inte att ha råd att åka med den.
Ge oss en rejäl, skattefinansierad satsning på underhåll av det befintliga nätet. Utöver de 700 miljonerna, behövs en miljard till. Och ge SJ ett samhällsuppdrag, i stället för att som nu bara kräva vinst!
Läs även andra bloggares åsikter om Järnväg, Järnvägstrafik, Järnvägsproblem, Tågtrafik, Tåg, Tågproblem, SJ, Trafikverket, Avreglering, Kollektivtrafik, Privatisering, Samhälle, Politik
Jag skickar in tre frågor om järnvägen:
- Tågtrafiken går på knäna efter årtionden av eftersatt underhåll. Varför sänker regeringen i det läget underhållsanslagen med 700 miljoner per år?
- följdfråga: Hur ser statsministern på framtiden för svensk tågtrafik?
- följdfråga: Redan nu väljer många pendlare bil i st f tåg pga priset. Om resenärerna ska betala mer av underhållskostnaderna, kommer vanligt folk då att ha råd att åka tåg i framtiden?
[tillägg 26/1 2011]
Min kommentar på webben:
Sanslös järnvägspolitik.
Tågtrafiken går på knäna efter årtionden av eftersatt underhåll. I det läget går regeringen och sänker anslagen till spårunderhåll med 700 miljoner per år, vilket är en 60-procentig sänkning. Ett provocerande och upprörande beslut, inte minst för oss pendlare!
Kanske är tanken att kommande höjda banavgifter ska täcka upp. Läs: resenärerna ska betala en allt större andel av spårunderhållet.
Men, var hamnar vi då? Redan idag väljer en stor del av pendlarkollektivet att ta bilen i stället för tåget pga priset. Att pendla Stockholm-Norrköping kostar t ex 40 000 kr om året.
Slutsats: får vi någonsin en välfungerande järnväg, kommer vanligt folk inte att ha råd att åka med den.
Ge oss en rejäl, skattefinansierad satsning på underhåll av det befintliga nätet. Utöver de 700 miljonerna, behövs en miljard till. Och ge SJ ett samhällsuppdrag, i stället för att som nu bara kräva vinst!
Läs även andra bloggares åsikter om Järnväg, Järnvägstrafik, Järnvägsproblem, Tågtrafik, Tåg, Tågproblem, SJ, Trafikverket, Avreglering, Kollektivtrafik, Privatisering, Samhälle, Politik
tisdag 26 oktober 2010
"Läget är kaotiskt"
Tåg 523: 4 min sent.
Tåg 534: u.a.
I dagens SvD i näringslivsdelen står att läsa om att SJ:s kvartalsrapport släpptes igår. Ulf Adelsohn, styrelseordförande, uttalar sig i befriande ordalag om tågtrafikläget i allmänhet:
Det stora problemet är bristen på spår, enligt Adelsohn. De spår som finns nyttjas så hårt att minsta försening snabbt sprider sig vidare i systemet och blir stora förseningar till slut.
Adelsohn är sedan förvånansvärt öppenhjärtig när han erkänner att SJ bär skulden till 40 procent av alla tågförseningar. Jag välkomnar den självrannsakan.
Sverige och Finland ligger i botten när det gäller spårunderhåll, jämfört med övriga Europa. Den europeiska samarbetsorganisationen för järnvägsföretag, CER, visar på detta. För att komma ifatt behövs en och en halv miljard extra på tio år, enligt SJ. Också i det fallet måste man berömma SJ för att de i klartext talar om för sin huvudman vad som krävs.
Nu har två partibröder på raken gått ut och sagt sanningar som måste svida i öronen på Anders Borg och Reinfeldt. Jag tänker förstås på tågtrafikutredningen som lades fram för en vecka sedan av Per Unckel, och så nu Adelsohn med sina erkännanden. Sen är ju infrastrukturministern numera moderat. Anders Borg måste lätta på plånboken rejält. Händer det inget nu i rätt riktning så kommer järnvägen att förfalla helt under loppet av den mandatperiod som nyss påbörjats.
Tåg 534: u.a.
I dagens SvD i näringslivsdelen står att läsa om att SJ:s kvartalsrapport släpptes igår. Ulf Adelsohn, styrelseordförande, uttalar sig i befriande ordalag om tågtrafikläget i allmänhet:
"Den borgerliga regeringen har gjort lite för att förbättra läget, men långt ifrån tillräckligt. Läget är faktiskt kaotiskt."Äntligen en verklighetsbeskrivning som man känner igen! Det här borde Adelsohn ha kläckt ur sig för länge sedan, för många år sen, när han såg vartåt det barkade.
Det stora problemet är bristen på spår, enligt Adelsohn. De spår som finns nyttjas så hårt att minsta försening snabbt sprider sig vidare i systemet och blir stora förseningar till slut.
Adelsohn är sedan förvånansvärt öppenhjärtig när han erkänner att SJ bär skulden till 40 procent av alla tågförseningar. Jag välkomnar den självrannsakan.
Sverige och Finland ligger i botten när det gäller spårunderhåll, jämfört med övriga Europa. Den europeiska samarbetsorganisationen för järnvägsföretag, CER, visar på detta. För att komma ifatt behövs en och en halv miljard extra på tio år, enligt SJ. Också i det fallet måste man berömma SJ för att de i klartext talar om för sin huvudman vad som krävs.
Nu har två partibröder på raken gått ut och sagt sanningar som måste svida i öronen på Anders Borg och Reinfeldt. Jag tänker förstås på tågtrafikutredningen som lades fram för en vecka sedan av Per Unckel, och så nu Adelsohn med sina erkännanden. Sen är ju infrastrukturministern numera moderat. Anders Borg måste lätta på plånboken rejält. Händer det inget nu i rätt riktning så kommer järnvägen att förfalla helt under loppet av den mandatperiod som nyss påbörjats.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)