måndag 20 september 2010

Tillräckligt många...

Tillräckligt många var tillräckligt nöjda med de extra hundralapparna i plånboken. Så kan man kanske sammanfatta Alliansens seger i gårdagens val till Riksdagen. Man ska inte heller bortse ifrån att västvärlden haft en ekonomisk kris under den gångna mandatperioden, och att regeringen lyckats ta Sverige relativt torrskodd ur den, om man ser till den typen av ekonomiska siffror.
Vad man glömmer bort i ett sådant resonemang är naturligtvis de som fått betala ett högt pris för genomförandet av alla dessa ekonomiska åtgärder. De gamla, de sjuka, de arbetslösa, de som arbetar och inte har råd med a-kasseavgiften, de unga bostadslösa, etc. Plus de som åker tåg, förstås.
Hur kommer det sig då att så lite uppmärksamhet givits åt den sidan av sanningen?
  • Är det oppositionens tre partier som haft en dålig valstrategi?
  • Har Alliansen skickligt lyckats styra bort fokus från de heta frågorna?
  • Har media, med DN, SvD och Expressen, skickligt och försåtligt lyckats styra fokus precis i den riktning som passar blågrönt?
Jag tror på en kombination av de tre. I det tredje fallet, medierna, har vi ett demokratiskt problem. När en så stor del av pressen väger över tungt åt höger, blir förutsättningarna ojämlika och orättvisa för de båda blocken. Den blå sidan har ett gigantiskt försprång redan från start. Hur kommer vi tillrätta med det? Oddsen är dåliga.

Sverigedemokraterna må ha en kärna av gamla och nya nazister, men jag vägrar tro att 5,7 procent av de röstande i riksdagsvalet skulle vara nazister eller ens rasister.
Här har vi åter igen ett demokratiskt problem. I Sverige är vi inte vana vid att på hemmaplan behöva stå upp för och argumentera för alla människors lika värde. Vi har ofta alltför få och vaga argument till hands när vi konfronteras med såväl främlingsfientlighet som kritik av invandringspolitiken. Detta beror förmodligen på den relativa avsaknaden av debatt i media. Var och en av oss måste tänka efter varför det är rätt att ta emot så många flyktingar och andra invandrare som vi gör i det här landet, och övertygande kunna argumentera varför invandring är bra för Sverige och önskvärt, även oaktat den etiska dimensionen av det. Vi måste kunna peka på siffror, statistik och forskning till stöd för våra påståenden. Därvidlag behöver vi givetvis hjälp av media och politiker.
Att försöka tiga ihjäl är ingen effektiv väg - än mindre en anständig väg, demokratiskt sett. De "vanliga människor" som sett en röst på (sd) som det bästa alternativet, måste få känna att deras val betyder något, för nog är väl allas röster lika mycket värda i ett demokratiskt system?
De som så att säga röstat på fel parti, måste på ett övertygande sätt bli överbevisade om att det finns en annan och bättre väg att gå. Uppenbarligen har de etablerade partierna misslyckats med detta i sin flykting-, invandrings- och integrationspolitik. Hur kommer vi tillrätta med det på ett effektivt, anständigt, humant och demokratiskt vis? Jo, börja argumentera för asyl-, invandrings- och integrationspolitiken, nu!

(Märk väl, om nu nån skulle tveka: jag sympatiserar INTE med SD!)
[Texten uppdaterad 2010-09-20 kl 16.43]

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar