Arne Karyd rätar upp debatten

Äntligen ett debattinlägg som går helt i linje med mina egna visioner och önskemål. Jag har fått en ny idol i Arne Karyd, lärare i transportekonomi och miljö vid Campus Norrköping.
Denne Karyd ger sig in i DN:s tågtrafikdebatt och visar sig hålla med om att SJ mörkar statistiken:

"[...] järnvägen, vars statistik förefaller vara skött av Säpo. Statistik över resande och gods per järnvägsstation finns naturligtvis, men är hemlig. Lika hemlig är statistiken över passagerarkilometer, godskilometer och trafikproduktion per bandel."

Jag misstänkte att det var något ofullständigt över Elisabeth Lindgrens debattreplik, och här bekräftas det av en som vet.

"Debattörerna har säkerligen rätt i att SJ:s förseningar troligen till större delen är självförvållade på grund av bristande underhåll av rullande materiel."

Här åsyftas de tre professorerna Brännlund, Kågesson och Nilsson, de som startade den här debatten i DN den 9 december.

"Ett sätt att tvinga fram statistik skulle vara att helt göra om systemet för restidsgaranti så att bedömning och utbetalning görs av en fristående nämnd som sedan fördelar kostnaden på aktörerna [...] Arlanda Express helt överlägsna ersättningssystem kan tas som mall."

Där måste jag läsa på vad han menar. Jag tycker att restidsgarantin, som den en gång var, och även i nuvarande form, fungerar tillfredställande. Återstår att se om jag får något utbetalat i höst. Eftersläpningen tycks vara flera månader. Men Karyds syfte med förändringen är ju ett annat.

Därefter går Arne Karyd över till Banavgifterna, som han verkar tycka är ett mindre problem. Han tolkar nämligen professorerna så, att tågoperatörerna borde slippa ifrån den underhållskostnad som orsakas av väder, vind och tidens tand. På så sätt skulle de slippa lindrigt undan, med en relativt låg kostnad.
Och nu börjar det bli intressant:

"Vad den optimala banavgiften bör vara intresserar möjligen transportekonomer men är i övrigt en fråga som numera måste underordnas den mycket större frågan: hur vi bäst använder vårt ändå hyfsat fungerande järnvägsnät för att nå ett klimatanpassat samhälle och minska transporternas stora miljöbelastning."

Jag tycker att den politiska debatten har tagit ett steg tillbaka, och numera sällan framhåller miljöfördelarna med spårbunden trafik. Därför är detta ett efterlängtat inlägg.

"Vi kan då konstatera att potentialen är mycket stor. Befintligt järnvägsnät kan ta minst 80 procent fler passagerarkilometer genom fler, men framförallt större, tåg och ökad beläggningsgrad. Hur vi ska nå dit visar 1979 års allmänna biljettprissänkning som på ett år ökade resandet med cirka 25 procent. Järnvägen behöver drastiskt sänkta biljettpriser för att kunna bidra till klimatanpassningen. Mot den bakgrunden blir banavgifterna en ointressant bokföringspost och det sista vi behöver är höjda avgifter."

Tack, Arne Karyd!
Till sist kommer ännu ett intressant påpekande. Karyd ifrågasätter de senaste årens påstådda kraftiga trafiktillväxt.

"Persontrafiken har 2009-2010 (enligt preliminär statistik!) stagnerat på 2008 års nivå. Den genomsnittliga tillväxten 1990-2009 är 2,6 procent. Godstrafiken ligger i år på ungefär 1970 års nivå, det vill säga nettotillväxten på 40 år är noll."

Det pratas allmänt om att tågresandet har ökat kraftigt under senare år, vilket förstås inte är detsamma som att det blivit fler avgångar och hårdare belastning på banorna. Halvfulla tåg kontra fulla tåg borde ge en hundraprocentig ökning av resandet, utan att öka belastningen på nätet. Jag antar att det är det som Arne Karyd menar.
Mycket intressant! Detta är en debattör vi behöver höra mer av.

Läs även andra bloggares åsikter om Järnväg, Järnvägstrafik, Järnvägsproblem, Tågtrafik, Tåg, Tågproblem, SJ, Trafikverket, Avreglering, Kollektivtrafik, Privatisering, Samhälle, Politik