Regeringen bär ansvaret

Expressen har en artikel idag om järnvägsproblemen. Svenskarnas SJ-hat analyseras, och skribenten, Arne Lapidus, försöker ge en mer nyanserad bild. SJ får oförtjänt agera syndabock för alla problem kring tågtrafiken. Det håller jag med om. SJ har ett grundmurat dåligt rykte hos allmänheten. Tveklöst. Berättigat? Bara delvis.

"Om ett parti gick till val med parollen "Vi hatar SJ!" skulle det sannolikt nå betydande framgångar, kanske få en nyckelroll i svensk politik."

Kom ihåg att Alliansen gick till val på just det som nu sker, nämligen en nedskärning av järnvägsunderhållet om 60 procent. Ändå blev de återvalda. Och vem ligger bakom de omtalade och hatade s k utförsäkringarna av sjuka människor som förväntas söka arbete? Jo, den regering som nyss fått förnyat förtroende. Väljarkåren agerar inte rationellt.
Ulf Adelsohn, ordförande i styrelsen för SJ AB, beklagar starkt syndabocksyndromet och ser en bakomliggande brist på information.

"- Det är alltid populärt att ha en syndabock. Ingen vet att vi har blivit av med godstrafiken, underhållet, städningen, restaurangerna, fastigheterna, datatrafiken, vårt egna kapital, spår, växlar och allt.
- Ingen har informerat allmänheten om det, ingen har funnit skäl att göra det. Därför får vi klä skott."

Vem är det då som borde informera? Jo, näringsdepartementet och infrastrukturminister Elmsäter-Svärd är högsta höns både för SJ AB och Trafikverket. Där ligger rimligtvis ansvaret.
Adelsohn igen:

"Redan 1988 skilde man Banverket och SJ. Då blev vi av med banor och spår och växlar. Man har haft 22 år på sig och nu ser vi hur det ser ut. Vi har varnat för det här år efter år, vi kräver att de ska underhålla det de har, inte bygga nytt."

Vad moderaten Adelsohn och även moderaten Per Unckel säger borde väga tungt hos regeringen. Jag kan förstå om (S)-regeringar varit måttligt intresserade av att lyda den gamle moderatledaren, men nu, sedan valet 2006, borde situationen vara en annan. Vem ska moderata politiker lyssna på om inte de egna?
Artikelförfattaren har också intervjuat historikern Klas Åhmark. Denne menar att det ingår kulturellt i svensk myndighetsutövning att inte vilja ta ansvar. I fallet Estonia och även i samband med Tsunamin, kolliderade människors behov av en syndabock å den ena sidan med svensk myndighetskultur att inte ta ansvar å den andra. Åhmark drar paralleller till dagens järnvägskaos:

"- Regeringen är ju mer ansvarig för dagens situation än SJ. Men inga politiker träder fram, de bidrar till att skulden hamnar hos SJ, säger han."

Vidare:

"Allmänheten hänger inte med i hur SJ har splittrats upp i olika delar och ansvaret ligger på andra, säger han.
- Det är ett psykologiskt behov som förvandlas till samhällsfenomen. Reaktionen kan ofta bli hatisk."

Så långt professorn vid Stockholms universitet, Klas Åhmark.
Janne Rudén, SEKO:s ordförande:

"- Våra medlemmar har i dag en oerhört tuff situation. De står närmast resenärerna ute på tåg och stationer. De ska ta hand om människor som är skitförbannade, jätteledsna och oroliga, säger Rudén.
- En del som mår riktigt dåligt sjukskriver sig. Det handlar om stress och psykiska problem."

"- Hade vi haft bättre underhåll hade vi inte haft de här problemen. Det måste få kosta, det är för mycket jakt på kostnader. Trafikverket och ytterst politikerna bär ansvaret,"

säger Janne Rudén, som också framhåller att Sverige ligger i botten internationellt vad beträffar satsningar på underhåll och ny infrastruktur.

Så låt oss få se en ansvarstagande regering med ansvarstagande ministrar. Tala i klartext om hur ni ser på framtiden för svensk tågtrafik, och varför ni drar ner på underhållet, trots att ni säger er vara missnöjda med dagens situation!

Läs även andra bloggares åsikter om Järnväg, Järnvägstrafik, Järnvägsproblem, Tågtrafik, Tåg, Tågproblem, SJ, Trafikverket, Avreglering, Kollektivtrafik, Privatisering, Samhälle, Politik